Labrador retrievern är, sedan flera år tillbaka, den ras som ligger på första plats i SKKs statistik över de populäraste raserna i Sverige. Så ser det ut i många andra länder också, världen runt.

Det finns sex retrieverraser.
Två räknar Nordamerika som sin härstamning, Nova Scotia Duck Tolling Retriever, benämnd med det mer lättuttalade namnet tollare samt Chesapeake Bay Retriever.

Övriga kommer från Storbritannien - Labrador retriever, Golden retriever, Flatcoated retriever och Curlycoated retriever. På fotot uppe i menyn syns en gul labrador samt en curly. Sistnämnda är "krullig". Klicka på rasnamnen så kommer du till resp rasklubb.

Under de senaste åren har labradoren varit största ras i Sverige räknat på antalet individer, vilket även stämmer med stora delar av övriga världen.

Varje ras ovan är gulmarkerad, vilket betyder att om du klickar på ett rasnamn, så kommer du till rasklubbens hemsida och kan läsa mer. Är du på jakt efter en valp, så kan du kanske hitta en sådan på rasklubbens sida. Du ser också uppfödare, som du kan kontakta direkt.

Kurser och utbildning
Har du en retriever och vill jobba med den, så finns nästan inga begränsningar på vad du kan välja för område. Retrievern räknas som en lättlärd ras men naturligtvis lär den sig felen lika lätt som det korrekta. Därför bra om du genomgår kurser med den, alltifrån valpkurs upp till den specialitet som du är intresserad av.

Inom SSRK kan du välja specialiteterna jaktprov och/eller viltspårprov. Ofta börjar man sin bana med viltspår och upptäcker hur roligt både hund och man själv tycker det är att få vara ute i markerna och jobba tillsammans. Steget blir därmed inte så långt till att pröva på apportering av dummies och därefter vilt.

Samarbete A och O
Naturligtvis behöver en retriever vara lyhörd för sin förares signaler och önskemål, för att fungera i "skarpt läge" som eftersök och jakt. Därför är det bra om man kan genomgå en dressyrkurs där man får lära sig hur samspelet hund-förare ska gå till. Troligtvis har man redan fått tips och goda råd av uppfödaren när man hämtade valpen eller kanske har tränat tillsammans med denne. Då vet man också att en visselpipa bör införskaffas och användas.

I Västernorrland
är det hos sektionerna som hundägarkurserna sker. Ibland erbjuds medlemmarna kurs för speciellt inbjuden instruktör och ibland till och med internatläger, där man övernattar och äter mat samt tränar. Det är en 100% social sammankomst och något som är riktigt roligt och uppskattat.